Kurdo.org 28.02.2010

Inbjudan

Rådet för syriska kurder i Sverige/EKSS arrangerar i samarbete med kurdiska riksförbundet/FKSS ett seminarium till minnet(6 årsdagen) av 12-Mars upproret med filmvisning, tal och analyser. Tid och plats enligt nedan. Varmt välkomna  
 

Plats:  ABF-huset, Sveavägen 41

Datum: lördagen, 2010-03-06; 13:00-15:30

Rådet för Syriska Kurder i Sverige

----------------------------------------------------------

Snart är det 6-årsdagen för den civila 12-Mars upproret som startade 12/3-2004 i staden Qamislo/Al-Qamishli och spred sig inom ett par dagar till alla kurdiska områden i Syrien . Upproret slogs ner brutalt efter 1 vecka, 30 tal människor dödades och 50 tal skadades av regimens säkerhetsstyrkor med efterföljande massaresteringar, förföljelse och kidnappningar mot kurdiska aktivister .

De som gav order och de som skött med skarp ammunition mot civila befolkningen går fria. Regimen har förbjudit alla former av utredning undersökning kring händelserna.

Upproret visade att människor trots alla år av diktaturstyret inte gett upp hoppet och är beredda att kämpa för bättre framtid och värdigare liv,  men den visade dessutom att regimens vanstyre har skapat så mycket desperation och hat som mycket lätt kan leda till storskaliga konflikter och instabilitet i landet.

Många hade hoppats att upproret ska få regimen att inse allvaret i situationen, ta sitt ansvar och inleda någon form av reform och försoning, men så blev det dock inte.

Nu 6 år senare kan man konstatera att situationen inte blivit bättre utan snarast tvärt om. Den totalitära vanstyret med drygt 40 år långa undantagstillståndet och enpartistyret fortsätter , detta har inneburit avsaknad av mänskliga och demokratiska rättigheter på individ- och gruppnivå,  de hårdhänta repressalierna mot oliktänkande och demokratirörelsens aktivister fortsätter med alltfler arresteringar och kidnappningar av ledande oppositionella politiker och intellektuella i hela landet.

För kurdernas del har regimens politik inneburit dessutom att hundratusentals kurder sedan drygt 40 år förklarats som statslösa och fråntagna i princip alla rättigheter. Arabiseringspolitiken intensifieras år för år genom olika styrmedel och tvångsåtgärder som att konfiskera mark från kurdiska bönder, bygga ut arabiska bosättningar i de kurdiska områdena. Tvinga arabiska namn på kurdiska städar, byar och geografiska landmärke. Göra det omöjligt att registrera nyfödda barn med kurdiska namn och förbjuda undervisningen på kurdiska .

Förtrycket mot Kurder har efter 12-Mars upproret blivit grövre, mer systematiskt och planlagt, ett exempel på detta är presidentdekret Nr 49 från 2008 09 10 med syftet att tvinga kurder att lämna sina ursprungliga områden genom att skapa extrema försörjningssvårigheter och har redan lett till att hundratusentals kurder tvingats ut från sina områden. 

En ny smärtsam och skrämmande fenomen som tagit fart efter upproret är ”oförklarlig” galopperande ökning av antalet dödade kurdiska ungdomar under värnplikten, sammanlagt har 35 värnpliktiga kurder dödats sedan upproret, de flesta med skottskador, mörkertalet kan vara stort. Även här har regimen tabubelagt all for av utredning. För dem som är intresserade kan vi presentera information kring varje enskilt fall.

Vi tror att Sverige både på egen hand och inom ramen för EU och FN , med hjälp av diplomatiska samtal och olika påtryckningsmedel kan göra en insats , få syriska regimen att ta sitt ansvar och öppna vägen för en reform- och försoningsprocess, sätta stopp för undantagstillstånd och repressalier i hela landet och erkänna kurdernas existens och deras rättigheter.

Rådet för syriska kurder i Sverige/EKSS

Kurdo.org 28.02.2010                                                                                                                          

Till Sveriges utrikesminister Carl Bildt                                                                                                        2009 10 04

Till Sveriges EU-ministern Cecilia Malmström                    

Till utrikesutskottet i Sveriges Riksdag

Till Sveriges ambassad i Damaskus

Vi skriver till er för att utrycka vår oro över kurdernas situation i Syrien, denna fråga som rör drygt 2 milj människors öde och som varit i skymundan under många år börjar få alltmer akut karaktär senaste åren.

Som ni vet råder det undantagstillstånd i Syrien sedan drygt 40 år, detta har betytt avsaknad av demokratiska och mänskliga rätigheter både på individ- och gruppnivå i hela landet, men för kurdernas del dessutom extremt missgynnande social och ekonomisk politik i kurdiska områdena och stora ingrep på allt som symboliserar kurdernas nationella identitet. Arabiseringen av kurdiska områden fortsätter och intensifieras för varje år. 

Den styrande Bath partiet har sedan mer än 40 år öppet deklarerat och aktivt verkat för att förvandla Syrien till ett ”rent” arabiskt land vilket haft förödande konsekvenser mot alla religiösa och etniska minoriteter i landet.

För att bryta ner den kurdiska gruppen har en rad sk ”projekt” och politiska ingripande genomförts. Först var det ”Folkräkningsprojektet = Meshroo al-ihsa” 1962 som förklarade hundra tusentals kurder statslösa och därmed fråntagna i princip ALLA rättigheter.

Därefter genomfördes projektet ”Arabiska bältet = Alhizam alarabi” 1973-1975 och som resulterades i att stort antal arabiska bosättningar byggdes i de kurdiska områdena.

Senast var det president dekret nr 49 från 2008 09 10 som i praktiken gör det omöjligt för Kurder att köpa, sälja eller hyra (mer än 3 år) mark, bostäder och övriga anläggningar i de kurdiska områdena, vilket å ena sidan stryper näringsverksamheten och skapar extrema försörjningssvårigheter för kurdiska befolkningen som tvingar de i exil, och å andra sidan ger säkerhetstjänsten ”laglig” rätt att i detaljer styra VILKA som kommer att äga mark och anläggningar i kurdiska områdena i framtiden.

Regimen i Syrien har med hjälp av sina överdominerande massmediala resurser, diplomatiska medel och massiva repressalier gjort omöjligt för Kurder i Syrien att göra sin röst hörd. Kurdiska representanter och ledare har under många år försökt få kontakt med politiska ledningen i landet men har konsekvent hindrats och nekats.

Mot den bakgrunden anser vi, att vi som svenska medborgare och som kurder har skyldighet att vända oss till er och informera om att den kurdfientliga politiken med totalt förnekande av kurdernas rättigheter har under årtionden skapat ett stort mänskligt lidande, lett till mycket hopplöshet och desperation, banat vägen för instabilitet och flera farliga händelser de senaste åren.  

Regimens politik och omvärldens tystnad gör att kurdiska minoriteten känner en bifogad oro för sin existens som en grupp.

Vi vänder oss till er för att vi tror att Sverige både på egen hand och inom ramen för EU, särskilt nu som ordförande land kan med hjälp av olika diplomatiska medel få politiska ledningen i Syrien att inse allvaret i situationen och inta en ansvarsfull och mer human hållning gentemot Kurder.

Vi tror och hoppas att vår regering har både vilja och möjlighet att ta initiativet till att aktualisera denna fråga vid EU,s förhandlingar med syriska ledningen.

Rådet för syriska kurder i Sverige/EKSS

2009-12-30 kurdo.org

HRW: Förtryck av kurdiska politiska och kulturella rättigheter i Syrien

I en ny rapport uppmanar Human Rights Watch den syriska regeringen att sluta förföljelse av kurder i Syrien. En omfattande rapport som visar hur syriska regimen systematiskt utför fientliga handlingar mot kurdiska folkets politiska och kulturella rättigheter. Rapporten släpptes den 26 november 2009.

Läs hela rapporten, klicka på "Repression of Kurdish Political and Cultural Rights in Syria ( 2009, HRW)" i högra fältet.

2009.09.06 Kurdo.org

Human Rights Watch (HRW) är en av de få organisationer som gjort seriösa försök att närma sig kurdfrågan i Syrien. HRW,s rapport " Syria the silenced Kurds" från Okt 1996 är en av de bästa dokumenten som beskriver kurdernas situation i Syrien. Situationen har tyvärr inte förbättrats på något sätt sedan rapporten kom ut, trots att rapporten 13 år gammal är den fortfarande relevant och aktuell i högsta grad.

För att se hela rapporten klicka på "Syria the silenced Kurds" i högra fältet.

2009-02-13 kurdo.org

Dekret 49

Syriens president Bashar Al-Asad undertecknade i 2008-09-10 dekret Nr 49 som i korthet betyder att det krävs ”tillstånd” för att sälja, köpa, eller hyra ( mer än 3 år)  mark, bostäder och anläggningar i vissa ”gränsområde” men både ”tillstånd” och ”gränsområde” har utformats på ett sätt som gör att dekretet i praktiken innebär att det blir förbjudet för Kurder att köpa, eller hyra mark, bostäder och anläggningar i de kurdiska områdena.

Detta dekret har sitt ursprung i dekret Nr 193 från 1952 04 03, som efter vissa ändringar ersattes av dekret Nr 41 från 2004 10 26, som i sin tur efter ytterligare förändringar ersattes av det aktuella dekretet (49)

”Gränsområden” som omfattas av dekretet bestämdes i separata dekret från försvarsministern eller presidenten, först var det dekret Nr 2028 från 1956 06 04, ersattes av dekret Nr 1360 i 1964 11 11 och slutligen ersattes av dekret Nr 432 från 2008 11 20.     

Där det ”behövs”  har ”gränsområdet” vidgats till onormala proportioner för att det ska innefatta alla kurdiska områden i landet, tex hela Al-Hasaka provinsen(Större delen befolkad av Kurder) med en yta lika stor som hela Libanon förklarats som gränsområde utan närmare förklaring eller motivering.

 ”Tillståndet” betyder att varje sälj, köp eller hyr kontrakt måste godkännas i tur och ordning av jordbruks-, försvars- och inrikesministeriet. Den som vill köpa, sälja eller hyra ska lämna ansökan till jordbruksministeriet som gör utredning och bedömning av lämpligheten, om den blir godkänd går den vidare till försvarsministeriet som gör förnyad utredning och bedömning och om den blir godkänd även där så går den vidare till inrikesministeriet för ytterligare utredning och bedömning. Säkerhetstjänsten involverat i proceduren från början till slut. Om svaret blir nej i någon av instansarna så är den slutgiltig och kan inte överklagas.

Alla som känner till situationen i Syrien kan lätt konstatera att sådant tillstånd är en omöjlighet för den absoluta majoriteten av Kurder. Dekretet stryper näringsverksamhet och ger regimen ”laglig” rätt att via säkerhetstjänsten selektera och i detaljer styra vilka som kommer att äga mark, bostäder och anläggningar i de berörda områdena.

Precis som i tidigare kurdfientliga dekret och projekt nämns kurderna inte i dekret 49, dessutom innefattar dekretet vissa områden med arabisk befolkning för att den ska formellt och juridiskt se ”korrekt” ut, men i verkligheten är dekretet en fortsättning för tidigare kurdfientliga lagar och projekt, t ex ”Statistik projektet” 1962 som förklarade hundratusentals kurder statslösa, och projektet ”Arabiska bältet” som genomfördes i 1975 och resulterades i att stort antal arabiska bosättningar byggdes i de kurdiska områdena.

De kurdiska områdena varit utsatta för diskriminerande behandling, missgynnande ekonomisk politik och arabiseringskompani sedan många år, stora ingrepp gjorts mot allt som symboliserar Kurdernas nationella identitet. Undervisningen på kurdiska förbjuden, arabiska namn tvingas på kurdiska byar, och städar. Dramatiska demografiska förändringar har gjorts i kurdiska områden genom att förklara hundratusentals kurder statslösa och bygga arabiska bosättningar. Under alla förhållanden har jordbruket i första hand och byggbranschen i andra hand varit livlinan som gjorde möjligt för Kurder att fortsätta leva i sina ursprungliga områden. Dekret 49 slår just mot de branscherna, den är väl genomtänkt plan med syfte att tvinga kurder i exil genom att skapa extrema försörjningssvårigheter för dem.

Som redan nämnts ovan så har dekretet sitt ursprung i ett annat dekret från 1952 som hade i princip samma restriktioner, men människorna i berörda områden kunde ändå klara sig framtill nu, eftersom tidigare dekret gällde endast jordbruksmark, och det fanns små juridiska marginaler som gjorde det möjligt att upprätta olika former av privata kontrakt och överenskommelse som inte krävde ”tillstånd” och var giltiga på lokal nivå. Nu är läget helt annat, eftersom Dekret Nr 49 gäller alla typer av mark och anläggningar och dessvärre ogiltigförklarar alla typer av kontrakt och överenskommelse som upprättats utan det ovanbeskrivna ”tillståndet”, Till exempel om ett nygift par från Staden Derik (Al-Malikya) vill köpa en 2-rummare, eller om en advokat, en läkare eller en bokhandlare vill hyra en lokal för sin verksamhet i staden Qamishlo (Al-Qmishli) , eller om en familj vill köpa en godis kiosk i staden Afrin  så måste alla ha ett tillstånd enligt ovanbeskriven procedur för att få en kontrakt.

Dekret 49 skapar extrema försörjningssvårigheter för befolkningen, och ger regimen möjlighet att i detaljer styra vilka som kommer att äga mark bostäder och övriga anläggningar i kurdiska områdena i framtiden. Regimen strävar efter att tömma kurdiska områdena på kurdiska befolkningen för att nå en total arabisering i landet. Den kurdiska minoriteten i Syrien känner en bifogad oro för sin existens som grupp. Kurdiska ledare har länge ansträngt sig för att få kontakt med politiska ledningen i landet framförallt presidenten men har konsekvent hindrats.

I Syrien finns det ett tiotal kurdiska partier och organisationer som verkar för en fredlig  lösning på kurdfrågan i landet, de har länge försökt att etablera någon form samförstånd med regimen och ansträngt sig för att få regimen att ta mer ansvarsfull hållning gentemot kurdiska befolkningen men utan resultat.

Förutom extrema försörjningssvårigheter har dekret 49 skapat mycket desperation, hopplöshet och misstro gentemot regimen bland kurdiska befolkningen, som dessutom blivit mycket mer kritisk gentemot kurdiska partier och organisationer, allt fler Kurder tror att deras organisationer har satsat alldeles för mycket kraft och för länge på att hitta samförstånd med regimen och inte gjort mycket för att internationalisera kurdfrågan, de menar att regimens konsekvent arroganta och förnekande attityden mot Kurdernas blygsamma krav visade från början att det inte fans grund för samförstånd. Många Kurder är besvikna att deras partier inte kunnat eller inte vilat att inse detta och vill att man nu ska  ägna sina krafter åt att internationalisera Kurdfrågan.